Logga in

Boka Powerplate

Glömt ditt lösenord?

Ange en hos oss registrerard kontaktuppgift, antignen mailadress eller telefon nr, så skickar vi lösenordet till dig!


Hitta oss på

Stötvågsbehandling

Stötvågsbehandling eller tryckvågsbehandling benämns vanligtvis ”extracorporeal shockwave therapy” och förkortas ESWT. Stötvågsbehandling är en välbeprövad och vetenskapligt dokumenterad behandlingsmetod som kan reducera eller eliminera besvär i muskler, senor och senfästen.

Bakgrund
Behandlingsmetoden introducerades i sjukvården 1980 då den första njurstenen behandlades på ett sjukhus i Tyskland. Sedan dess har utrustningen utvecklats, en mängd studier har genomförts och behandlingsområdena breddats. I mitten av 90-talet utvecklades radiell stötvågsutrustning och de goda behandlingsresultaten i kombination med dess relativt låga pris ökade kraftigt spridningen av behandlingsmetoden. Vetenskapen stöder idag stötvågsbehandling vid en rad olika skador.

Fokuserad respektive radial stötvågsbehandling
Man skiljer på fokuserad stötvågsbehandling (fEWST) och radiell stötvågsbehandling (rESWT) där den förra i varje impuls genererar ett högre tryck på kort tid och i ett mindre vävnadsområde (fokuspunkt) och med möjlighet till att behandla en djupt liggande vävnad. Radiell stötvågsbehandling genererar i varje impuls lägre tryck och över längre tid och i ett vidare vävnadsområde. Radiell stötvågsbehandling används därför på relativt ytligt liggande vävnader, vilket innefattar de flesta av våra vanligaste skador och diagnoser i rörelseapparaten.
Se nedan för ytterligare beskrivning av de två olika metoderna.

Effekt av stötvågsbehandling

  • Ökad blodgenomströmning
  • Ökad vävnadsåterbyggnad
  • Ökad cellmetabolisk aktivitet
  • Reducering av fibrös vävnad
  • Smärtlindring

Fördelar med stötvågsbehandling

  • Ingen risk för infektion då ingen penetrering av huden sker
  • Den behandlade vävnaden tål normal belastning snabbt och patienten kan fortgå sitt arbete eller aktivitet under behandlingsperioden
  • Kan utföras av specialister på behandling och rehabilitering på kliniker i patienters närområden utanför sjukhusen
  • Ingen ytterligare medicinering behövs då kroppens eget läkningssystem stimuleras
  • Behandling med kortisoninjektion respektive operation kan i många fall undvikas
  • Lägre risk för återfall jämfört med kortisoninjektioner och annan medicinering

Med dessa fördelar rekommenderas idag stötvågsbehandling ofta före kortisoninjektioner och kirurgiskt ingrepp.

Stötvågsbehandling används vid följande skador

  • Njurstenar (fESWT). Detta görs endast på sjukhus
  • Benläkning (fESWT)
  • Kalkaxel (rESWT, fESWT)
  • Hälsporre – plantarfasciit (rESWT, fESWT)
  • Tennisarmbåge – lateral epicondylit (rESWT, fESWT)
  • Trokanterit (rESWT, fESWT)
  • Hopparknä (rESWT, fESWT)
  • Hälseneinflammation – akillestendinos (rESWT, fESWT)
  • Radial stötvågsbehandling – tryckvågsbehandling – rEWST

En luftkompressor accelererar en kula löpandes i ett rör i handmunstycket. Kulan slår med given frekvens och tryck mot änden av munstycket där ett membran överför energin i form av en tryckvåg som sprider sig koniskt ner i vävnaden. Energin är därav som störst vid ytan och avtar successivt med djupet. Med radiell stötvågsbehandling kan en större del av skadad vävnad behandlas och ingen samtidig guidning med ultraljudsskanning krävs. Risken för vävnadsskada är minimal.

Fokuserad stötvågsbehandling – chockvågsbehandling – fEWST
Vid fokuserad stötvågsbehandling används olika medicinteknisk apparatur för att skapa den chockvåg som med givet tryck och frekvens bearbetar skadeområdet. Fokuspunkten kan djupbestämmas och därmed kan energimängden fokuseras i en djupare liggande vävnad. Därav kan exempelvis njursten eller djupt liggande förkalkningar eller ärrvävnad brytas ned utan att övriga omkringliggande vävnader skadas. Även ytliga vävnader kan behandlas och forskning bedrivs för att studera skillnader i effektivitet av fokuserad kontra radiell stötvågsbehandling. Både radial respektive fokuserad stötvågsbehandling kan erbjudas vid senskador som hälsporre, tennisarmbåge, hälseneinflammation, hopparknä, kalkaxel och trochanterit.

Förklaring av effekten av fokuserad stötvågsbehandling.
Fokuserad stötvågsbehandling sker genom att en medicinsk apparatur genererar en högenergetisk ljudvåg som i behandlad vävnad skapar bubblor som briserar. Det uppstår en process som kallas kavitation, vilket definieras som en formation av bubblor i rörelse i en vätska. Starka krafter skapas i området kring en bubbla i rörelse vilket skapar mekaniska vävnadsavbrott. Läkningen som följer dessa mekaniska vävnadsavbrott är den teoretiska förklaringen till neovaskulariseringen och den följande smärtlindring som behandling med fokuserade stötvågor ger. Mekanismen bakom smärtlindringen tillskrivs frisättning av ämnen som påverkar lokala smärtreceptorer och eventuellt smärtsignalen i ryggmärgen. Den förbättrade läkningen kan bl a tillskrivas ökad kärlnybildning så att viktiga substanser, exempelvis kväveoxid, kan stimulera läkningsprocessen.

Hur går en stötvågsbehandling till?
Undersökning och bedömning
Innan stötvågsbehandlingen påbörjas tas anamnes/sjukhistoria där patienten får berätta om sina besvär. Därefter görs en undersökning för att säkerställa diagnos och skadelokalisation.

Behandlingsprocedur
Patienten sitter eller ligger och handmunstycket placeras på huden över området för skadan. Ett vattenbaserat kontaktgel mellan munstycke och hud används för att bättre tillvarata tryckvågorna. Med ett givet tryck och frekvens bearbetas sedan området. Behandlingen tar ca 5-10 min och upprepas med 5-7 dagars mellanrum. Totalt brukar 3-5 behandlingar räcka för att ge bestående och tillfredsställande resultat.

Smärtsamt men uthärdlig behandling
Stötvågsbehandlingen kan göra ont men upplevs så gott som alltid som uthärdlig. Så fort behandlingen är klar upphör smärtan. Biverkningar är ovanliga, men för vissa uppstår ibland ett mindre blåmärke i behandlingsområdet. Likaså kan man ibland få något ökade besvär ett par dagar efter. Receptfria värktabletter brukar i de flesta fall då vara tillräckligt. Använd då tabletter som inte är antiinflammatoriskt verkande. Panodil eller Alvedon (paracetamol) går däremot bra.

Att tänka på före, under och efter en stötvågsbehandling
Man bör avstå från intensiv fysisk aktivitet eller belastning av behandlad vävnad det närmaste dygnet efter en behandling. Man bör inte genomgå någon annan behandling parallellt, som exempelvis behandling med kortisoninjektion eller blodförtunnande medicinering av starkare dos. Personer med uttalade hjärtbesvär, ökad blödningsbenägenhet samt gravida skall inte behandlas med stötvåg. För optimal effekt bör inte inflammationshämmande medicin ha intagits de senaste dagarna före behandling samt inte under pågående eller direkt efter avslutad behandling.

När bör man inte stötvågsbehandla?

  • Om du har fått kortisoninjektion i skadeområdet den senaste månaden
  • Vid neurologiskt eller vaskulärt nedsatt funktion i området
  • Vid cancer
  • Vid graviditet
  • Vid blödningssjukdom eller vid intag av starkare blodkoagulationsmedicin t ex Fragmin eller Waran. Fokuserad stötvågsbehandling ska normalt inte ges vid behandling med acetylsalicylsyra (Trombyl) eller hög dos omega-3 fettsyror
  • Vid akut inflammation i behandlingsområdet